måndag 1 december 2008

Människor i mörker = LIVSFARA!

Igår fick killen två spår. Dessa fixade han ganska bra. Han låg på rätt bra vilket bidrog till att noggrannheten blev sämre. Nästa gång kommer jag lägga godis tätare så att han måste bli mer noga. Han kom ur ett par gånger men hittade snabbt tillbaka. Det kom även en man gående förbi med två hundar. Jagger bara lyfte lite på huvudet och tittade sen var han snabbt tillbaka i spåret igen.

Senare körde vi lite lydnad. Inkallning med FART. Detta är han mycket duktig på, kommer som skjuten ur en kanon. Behöver därför inte träna så mycket på detta utan bara se till att det finns där. Platsliggningen går också bra nu kan jag gå ifrån honom tio meter och stå där i en minut medan han ligger kvar, med huvudet i marken!

Fotgåendet går framåt. Vi tar det lungt, steg för steg. Hade glömt hur svårt det var att lära in ett BRA fotgående. Men vi jobbar på med det och tar det lungt och försiktigt.

På kvällspromenaden upptäckte jag en ny sida av Jagger. Igår var det en del folk ute och gick. Jagger tyckte att människor i mörker var mycket läskigt. De första vi mötte var ett par damer i reflexväst. Utan att fråga gick den ena rakt fram till Jagger och tyckte att den lilla stackars rädda hunden skulle få hälsa. Jagger hade inte riktigt samma åsikt och hon fick sig en ordentlig utskällning!

När vi nu mötte nästa par som var en äldre man och hans fru hade Jagger bestämt sig för att de ska minsann inte tro att de ska få komma nära oss och gjorde sig så stor han kunde och fick fram ett morrande som fick mig att häpnas. Detta uppskattade inte matte och lillkillen fick nu reda på av matte att det där var lite väl onödigt. Med detta menar jag att jag lungt och bestämt bara tog tag i honom och muttra lite att så där gör man inte. Jag anser att det är viktigt att i sådana här situationer inte brusa upp och göra en alldeles för stor sak av det . Han hade ju visat att anldeningen till varför han gjorde det var för att han var rädd. Att då tag i för mycket tror jag bara kommer att göra honom mer osäker och hela situationen kommer bli läskig i sig. Men att bara nonchalera beteendendet tror jag inte heller är bra för att i vårt samhälle kan en hund inte börja morra och bli arg så fort den blir rädd. Vad händer om han skulle smita och bli rädd för någon? Usch, det vill jag inte ens tänka på.

Får nog ta och ringa min uppfödare och fråga om vad hon anser att jag bör göra. Har ju aldrig haft en hund av denna kaliber innan. Det är nog bäst att höra sig för då det KAN bli ett problem om man gör fel.

Själv ligger man och är dålig, igen! Förstår inte vad det är med mig. Var krasslig hela förra veckan men inte så dålig att jag fick stanna hemma, förutom ifredes då jag inte klarade av att må dåligt en dag till på jobbet. I helgen kände jag mig bra igen och var helt inställd på att det bara var något litet virus. Sen vaknade jag i morse av att det kändes som om en lastbil kört över mig! Fy fan! Ont i halsen, snuvig och svettas som jag vet inte vad och feber. Så typiskt när man precis börjat på nytt jobb! Men det är väl pga det som jag är dålig. Har precis börjat jobba som elevassistent i en förskoleklass! Super kul men min kropp har nog inte lärt sig hantera dessa virus än. Tur att lärarna är förstående.

Nej nu ska jag proppa i mig nästa kur med piller! Ha en bra dag!

6 kommentarer:

  1. Hej
    Har ju samma problem med Jäger, men Jäger är lite mer offensiv. Jag skulle beväpnat mig med godis och helt enkelt, i mörker, ligga steget före, när du ser människor så kör lite kontakt & Koncentrationsövningar, skulle oturen vara framme och du får en stark reaktion så gör som du gjort tidigare, Påtala ditt missnöje men lugnt och sansat, KRÄV lite lydnad och kör några övningar. Strunta i VARFÖR han beter sig som han gör, bara bestäm dig för att det inte är OK. Du kan också sätta honom framför dig så han har sin rygg mot dina ben, så kan du kräva att han ska sitta tyst och stilla där. För hos morsan är det ALLTID tryggt, och han SKA inte hetsa upp sig. Lycka till och ring om det blir bekymmer...Kram kram

    SvaraRadera
  2. hej lillasyster!

    du kan ju blogga :)

    söt han är lilla vovsingen *ler*. lite mycket energi, kanske kan han dela med sig...
    så slipper du få inredningen upptuggad :D

    kram/den gamle

    SvaraRadera
  3. Nämen hålla där! Vad roligt att hitta dig på nätet!

    Har faktiskt inte bestämt mig om jag är nöjd med ultraljudet eller inte. Mina egna hundar reagerar bättre på lasern, men en del kunders hundar får fina resultat (Vilket de iofs får med lasern också.) Så jag vet faktiskt inte än, nu blev du mkt klokare va ;-)

    Ta hand om er och krama om din fina grabb så ses vi på Fredag! Elsa får stanna hemma ytterliggare en månad, att ens tänka tanken att hon skulle ligga stilla utan att vråla lungorna ur sig om jag går är ett skämt *s*

    Kram på er!

    SvaraRadera
  4. Hörru? vart har du tagit vägen?
    Inte är du sjuk fortfarande???

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Nu är det väl ändå dags att uppdatera va ;-)

    Hoppas ni har det bra!

    Kram Lina

    SvaraRadera