tisdag 29 september 2009

Motivations virus?

Vilken motivation jag har drabbats av! Var ledig minut jag fått de senaste dagarna har jag tillbringat med att träna hund. Det är super kul! Tipset vi fick ang Jaggers trängande under linförigheten verkar funka bra. Här har vi dock hh negativa sida, lika snabbt de lär sig bra saker lika snabbt går det att lära sig fel beteende. Och har en känsla av att det kommer ta lååång tid att träna bort det. Skam den som ger sig!

En del spårande har det blivit, mest mkt korta motivationsspår. Han har lite problem med upptaget men när han väl fått upp det spårar han som en gud! Idag spårade vi samtidigt som några körde skydd ca 50 m bort, Jagger lyfte inte ens på huvudet. Nu kommer vi att köra mkt korta spår utan vinklar och när han klarar av dessa och tar upp spåret bättre lägger vi till lite vinklar igen.

Ibland förvånas man över dessa hundar. Stod och pratade med ett par stycken på klubben idag samtidigt som Jagger fick springa runt och kolla läget. Helt plötsligt upptäcker han en skyddsarm som han tyckte verkade jätte spännade, konstigt att bland alla saker som låg där så var det just den som intresserade honom. Kanske ska påpeka att Jagger aldrig sett en sådan innan, därför förvånar det mig att han blev så intresserad. Sen fick han även testa den och nu kommer han väl aldrig passera en sådan lungt igen :) Det verkar som om att han skulle passa i skyddet och det känns skönt att höra, även om det kanske aldrig blir något så är det ändå skoj att veta att om man vill så finns troligtvis möjligheten där.

Det hade varit jätte skoj att få möjligheten att vara med och få träna och tävla i svenskskyddet men det krävs en hel del träning, mkt mer än den jag lagt ned så här långt. Men vi får se, nu väntar spåret och troligtvis lite sök också, måste ta mig i kragen och köra ut och titta på när de tränat sök. Fick förfrågan om jag ville figga på en söktävling i Åhus på söndag, hade varit super skoj men Liam ska ner och tävla i Tomelilla så jag kommer att tillbringa helgen där.

torsdag 24 september 2009

Målbrottet?

Började dagen med en tur till klubben. Det finns nog inget bättre sätt att börja en dag på..
Jagger har börjat tränga mer och mer i friaföljet, fick lite tips på det idag som jag får testa. Så tråkigt när något sådant krånglar, bara till att gå tillbaka och rätta till.

Annars flyter det väl på som vanligt. Har börjat smida planer på att sätta igång den vackra damen som springer runt här, man kanske skulle kunna få upp henne i lyd II iaf :). Sen vi minskat på hund antalet hemma, 3-1=2, så har både jagger och felice börjat ta för sig mer och mer. Speciellt felice, vilken bitch hon blivit! Men det är väl hennes jobb som tik :).

Funderar på om hundar kan komma in i målbrottet? Jaggers skall lät inte alls som det brukar idag, och det var inte åt det positiva hållet. Det lät nästan som han satt något i halsen. Pratade med en som sa att det kunde vara något som satt sig på stämbanden.
Hjälpte kanske inte att jag lyssnat på en schäfer som hade ett skall som gjorde att marken skakade innan jag tog ut jagge :)

torsdag 10 september 2009

Hemma igen..

Har nu avverkat ännu en resa. I tisdags åkte jag och en vän till Västerås, sveriges mest otrevliga stad?, förlåt om det är någon som råkar bo där men det var iaf det otrevligaste ställe jag varit på! Alla var sura och snäsiga, inte ett enda leende, vi råkade även gå över en cykelväg och fick då höra en rad svordommar! Nej fy de var lika gnälliga som sin dialekt..

Efter en natt på hotell med alltid lika god frukost begav vi oss till Aros congress center där vi satt hela dagen och lyssnade på Stefan Rosén (redog). På schemat stod "Analys av Led- och Muskelrelaterade problem hos hund". Kan säga att jag var ganska trött när jag satte mig på tåget hem igen.

Väl hemma hämtar Peter upp mig vid tåget. Får ett fantastiskt meddelande att då han lämnat av mig vid tåget och skulle köra hem möter han en lastbil som får upp en sten som sedan landar på min motorhuv för att sedan stutsa vidare upp på rutan. 3000 kr i självrisk!! Och jag som ändå var så rik innan... (stor ironi!)

fredag 4 september 2009

Någon som kan/vet något?

Var med om något hemskt förra veckan. Skulle passa mammas hund (Donna) då hon skulle till Tyskland. Hade en god vän och kollega hemma på besök från göteborg, Nathaly, som hade med sig sina två små hundar (dv pincher och västgöraspets). Då mammas hund är av storlek liten (york/shitzu) tyckte jag att det kunde vara kul för henne att leka lite med några i hennes storlek. Mitt uppe i all lek pep Donna till och sprang undan. Då jag gick fram till henne för att kolla vad som hänt uptäcker jag att hennes öga bokstavligt talat trillat ut!

Ville minnas att jag hört talas om det förr och att man i sådanahär tillfällen ska försöka trycka in ögat igen, i all panik så vågade jag inte utan kastade mig på telefonen och ringde närmaste jourveterinär, hässleholms djursjukhus. De svarade att det var nära stängningsdags för dem och hänvisade oss istället ner till helsingborg, vi har en restid på närmare en och en halv timme dit! Efter att ha pratat lite hysteriskt med min mamma så ringer hon åter till hässleholm och lyckas få dem att ta emot oss. Under hela bilfärden sitter jag med Donna i knät och håller en blöt handduk över hennes öga som jag känner trillar ut med och mer.

Då vi kommer fram får vi lämna in henne till lite smått nervösa sjukvårdare, de erkännde att de aldrig varit med om detta tidigare (och det märktes). Vetrinären ringdes in och det var bara för mig och Nathaly att åka hem igen (utan hund). En liten stund efter att vi kommit hem ringer de och meddelar att de nu opererat henne och lagt in ögat igen, allt var bra. En lättnandes suck kan tas.

Donna fick stanna kvar till i tisdags då jag, mamma och liam åkte iväg för att hämta hem henne. Nervösa och ivriga över att få träffa det lilla knytet blev vi invisade i ett rum medan de gick för att hämta henne. Måste här påpeka att mamma inte sett henne sen hon lämnade över henne till mig dagen då det inträffade. Då de kommer in med henne får vi alla en chock! Ögat står ut ur huvudet och åt höger, enbart halva pupillen syns. Det ser ut som om att ögat är påväg att trilla ur. Svårt att förklara men stackars Donna ser hemsk ut! Ser hur mamma sjunker ihop och får jobba för att hålla tårarna tillbaka, stackars Liam börjar stört gråta och vill inte titta på henne. I efter hand inser jag att jag nog inte borde tagit med honom, men de sa ju att allt såg bra ut.. Den stora frågan var nu om svullnaden skulle lägga sig och hon skulle se något normal ut igen, ett skelande öga kommer hon alltid att ha då musklen som drar ögat inåt gått sönder. Av veterinären får vi svaret att det kanske kommer lägga sig lite mer men inte mkt.

Just nu känns allt väldigt ovisst. Mamma står nu med en hund som ser fruktansvärd ut, folk får en chock när de ser henne! Man tycker att de borde kunnat göra det bättre. Kanske hade det varit bäst om vi kört ner till helsingborg istället, kanske hade de vetat bättre hur de skulle göra. Eller är detta så hundar som drabbats av detta ser ut?

Har försökt få fram information om det men inte hittat något, jag vill minnas att jag hört att det är ganska vanligt på vissa raser men det är det kanske inte? Tar tacksamt emot all typ av information om det är någon som vet något om detta!

Nu blir det återbesök på tisdag, nästa steg blir nog att försöka få tag på en ögonspecialist, i värsta fall ta bort ögat för hon kan inte se ut så! :(

Nej nu ska jag städa lite, packa och sen bär det av mot Göteborg igen! :)

tisdag 1 september 2009

En liten uppdatering :)

Får väl uppdatera här då.. :) Har kommit fram till att det här med att blogga nog inte är min grej, det tar ju TID att skriva här :)

Nåja.. sen lägret har vi spårat en del och framför allt tränat lydnad. Vi har även hunnit med en löp tik här hemma så Jagger är, om möjligt, ännu smalare nu än tidigare. De tre veckor som Felice löpte har helt enkelt varit pest och pina här hemma! Jagger har tyckt att det varit såå jobbigt, mycket gnäll, inget ätande och definitivt ingen koncentration då vi tränat. Nu ligger tankarna starkt i att sterilisera flickan, hon ska ju ändå inte ha några valpar.

Så efter ett par veckor träningsuppehåll har jag nu en hyper aktiv hund! Rolig att se hur otroligt lycklig han blir när träningssakerna kommer fram och hur intensiv och villig att jobba han blir då vi kommer ut. Hoppas att jag får behålla honom såhär! Det hoppas dock inte Peter då han efter min helg i gbg är en telefon mindre :) Troligtvis ansåg Jagger att det var för mycket pratande i telefon och för lite träna hund.

Vi har även minskat antalet hundar från tre till två. Dobermann hanen fick flytta hem till Peters föräldrar. Måste få säga att det är otroligt skönt, den plats han tog var enorm. Det verkar ha gjort en stor inverkan på Jagger också. Boss var väldigt dominant och tryckte ner Jagger var gång han fick chansen. Nu när det bara är Felice kvar här hemma vågar Jagge ta för sig mycket mer och man ser hur han växt.

Tanken var ju att vi skulle ut i apellen nu i höst men efter att ha tränat lite nu men honom så känner jag att jag nog kommer att vänta med honom till våren istället. Han skulle nog klara av det men till vilket pris? Han har kännts lite "flamsig och tonårig". Väntar tills våren då både han och jag växt till oss lite :) Så länge tränar vi vidare...

Har precis börjat jobba igen efter min semester.. hugedamej! vadå semester!? det är ju semester att komma tillbaka till jobbet igen. Dock känner jag att detta jobbet är inget för mig och längtar bara därifrån. Nu kommer vi att börja bygga en liten stuga som ska funka som min klinik i framtiden. Ska bli riktigt skönt att ha någonstans att vara istället för att köra ut till folk som jag gör nu.
Har köpt in lite mer saker nu så jag kan erbjuda både ultraljud, elektrotreapi samt akupunktur. Så roligt det är! Min dröm är att kunna jobba heltid med detta och det verkar som om att det skulle kunna funka... :)

I helgen träffades vi igen i gbg efter ett litet sommar uppehåll och det var jätte skoj att träffa alla igen! Nu har vi bara tre gånger kvar och i november är jag färdig och diplomerad hundfysioterapeut. Helt underbart!
Kommer åka till gbg på fredag igen då vi på lördag kommer att ha en hel dags praktik på häst, det återstår sedan även ett prov, klarar jag det är jag även dipl hästfysioterapeut.

Till sist måste jag bara gratta Jenny och Doris som tävlat för första gången i en lydnads etta och kammade hem ett första pris!!

Givetvis även ett stort grattis till Roger och hans hund Dogge som tävlat Nordiska Mästerskapen för några helger sedan och blev fyra!!